Redan som barn fäste jag mig vid namn. Inte att undra på, då det bland våra österbottniska bekanta fanns sådana som hette Beijar, Fant, Mara, Nabb och Pått. Och när vi rörde oss i skärgården gick färden till Gloet eller Stråkan, genom Racklet och Norrhålet. Men det var först när jag började studera nordiska språk vid Helsingfors universitet som jag blev medveten om att det räknas som forskning när man samlar namn och försöker tolka dem.

Doktorsavhandlingen blev min första bok. I Från tillnamn till släktnamn i österbottnisk allmogemiljö (1988) redde jag ut hur de gamla österbottniska gårdsnamnen, såsom Nabb och Mara, blev fasta släktnamn. Det visade sig vara i stort sett för 100 år sedan. Av samma ålder kan för övrigt också många nybildade Ahlskog, Ekblad, Nyqvist och Westerlund vara.

Avhandlingen följdes av Personnamnsboken (1993), som ger en översikt över finlandssvenskarnas för- och släktnamn men också almanackans. Namnmodet växlar och därför blev en uppdatering av boken efter tio år aktuell. Efterföljaren fick titeln Vad heter finlandssvenskarna? (2006). I den ingår modekurvor över den senaste tidens favoriter Emma, Ida, Anton, Emil m.fl., en lista över de vanligaste svenska släktnamnen och ett avsnitt om smek- och öknamn: från de gängse Uffe och Manne till mer specifika som Groggen, Plättvändarn, Skarpen och Tapeter den store. Förslag till nya släktnamn hittar man också. Vad sägs om Bjurholm, Lomark eller Widelius? Bosse Österberg har illustrerat boken.

När Estland 1991 på nytt blev självständigt, fanns efterfrågan på en handbok över de gamla svenska ortnamnen i landet, såsomDagö, Nargö, Odensholm, Ramsholm, Runöoch deras estniska motsvarigheter. Den illustrerade boken kom ut 2000. För att nå en vid publik skrevs texten på fyra språk: svenska, estniska, finska och engelska. På mina resor till de forna svenskbygderna i Estland blev jag uppmärksamgjord på att den äldsta boken om estlandssvenskar skrivits av en finländare som var präst på Runö 1841-42, nämligen Fredric Joachim Ekman, äldre bror till konstnären Robert Wilhelm. Då originalet, Beskrifning om Runö i Liffland (1847), är en bibliografisk raritet, ställde sig Svenska folkskolans vänner välvilligt till att trycka en nyutgåva som förkortats, lätt bearbetats och försetts med ett förord av mig (2003).

Fr.o.m. 29 januari 2001och ett år framåt ingick varje dag i Hufvudstadsbladet en ruta på dagbokssidan som beskrev dagens namnsdagsnamn, deras förekomst, frekvens och spridning. Texterna bearbetade jag och gav ut i bokform under titeln Dagens namn (2002). Till den fogades ett register över alla namn som funnits i almanackan 1810-2000.

Efter förnamnen följde i Hbl en serie rutor med husdjursnamn, av vilka en del hämtats ur arkivkällor, andra skickats in av matte eller husse. Många av finlandssvenskarnas namn på hästar, hundar och katter fogade jag in i Oy Ajastos almanackor över husdjursnamn. Nu tar en bok över Blacken och Freja, Molotoff och Majros, Prisse och Netta, Tusse, Misan och Tripp, Trapp, Trull form. Dagens namnmode bland hundar i Ekenäs får jag belägg för bl.a. på mina promenader i Hagen och på Ramsholmen!

Våra fyrfota vänner har också namn 2011

<-Takaisin

Like it? Share it!